Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Denna rapport beskriver mitt examensarbete som har varit ett forskningsprojekt inom materialet nÀver. Jag har genom min forskning undersökt om det gÄr att introducera nÀver som en modern industriprodukt och kommit fram till att det Àr fullt möjligt.Jag har gjort en lÄng rad tester med nÀvern för att undersöka dess mÄngsidighet. Jag har försökt att limma ihop nÀver med och utan lim. Jag har kokat den, sytt i den, brÀnt den och destillerat den. Dessutom har jag tagit nÀvern till Linköping för att göra mekaniska hÄllbarhetstester och ta reda pÄ vad den tÄl och inte tÄl.Slutligen har jag gjort tvÄ olika designer dÀr nÀvern har en central roll i produkternas funktion och formsprÄk.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga anvĂ€ndningsomrĂ„den samt utveckla eller förbĂ€ttra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som Ă€r styrande idag har sin grund i NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngen. RĂ€ttegĂ„ngen hölls efter andra vĂ€rldskriget dĂ€r lĂ€kare stĂ€lldes inför rĂ€tta för att utfört oetiska experiment pĂ„ fĂ„ngar i nazityska koncentrationslĂ€ger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas nĂ€r mĂ€nniskan ingĂ„r i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

I detta konstn?rliga arbete unders?ker jag nervositet i samband med min uppgift att vara praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris p? Wermland Opera. Med bakgrund i tv? planerade inhopp f?rs?ker jag ta reda p? om jag vid att skapa en strukturerad plan baserad p? strategier f?r att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag unders?ker ocks? vad jag kan l?ra mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer uppm?rksamhet.

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

Den hÀr uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designsprÄk för datorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingÄr i ett pÄgÄende forskningsprojekt som heter DatorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pÄgÄtt sedan Är 2010. Det Àr ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den hÀr uppsatsens roll i forskningsprojekt Àr att ta fram ett visuellt designsprÄk för datorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den hÀr uppsatsen ta reda pÄ vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som Àr den tÀnkta mÄlgrupp och slutligen Àven möta uppdragsgivarens krav.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gÀller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer ocksÄ inom samhÀllsvetenskap.Det Àr vanligt att olika personalkategorier sÄ som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingÄr i projekten. Projektledaren Àr oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som Àr mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta Àr en professor eller docent med lÄng erfarenhet. Av de hÀr personerna förvÀntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utÄt.

Den hÀr uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designsprÄk för datorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingÄr i ett pÄgÄende forskningsprojekt som heter DatorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pÄgÄtt sedan Är 2010. Det Àr ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den hÀr uppsatsens roll i forskningsprojekt Àr att ta fram ett visuellt designsprÄk för datorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den hÀr uppsatsen ta reda pÄ vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som Àr den tÀnkta mÄlgrupp och slutligen Àven möta uppdragsgivarens krav.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga anvĂ€ndningsomrĂ„den samt utveckla eller förbĂ€ttra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som Ă€r styrande idag har sin grund i NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngen. RĂ€ttegĂ„ngen hölls efter andra vĂ€rldskriget dĂ€r lĂ€kare stĂ€lldes inför rĂ€tta för att utfört oetiska experiment pĂ„ fĂ„ngar i nazityska koncentrationslĂ€ger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas nĂ€r mĂ€nniskan ingĂ„r i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.